Varför gillar jag självhypnos så mycket? Varför tipsar jag våra följare, vänner samt nära & kära om det?
Det har ju självklart med min personliga upplevelse att göra. För mig är det ett verktyg som verkligen fungerar, som jag skapat till en vana och som jag alltid vill ha med mig.
Det är för att jag får en aktiv återhämtning samtidigt som jag checkar in med mig själv där mina tankar, känslor, drömmar och allt som är jag får ta sin specifika plats. Det hjälper mig att se saker och situationer ur flera perspektiv, det ger mig insikter och acceptans samtidig som jag finner svar på hur jag ska gå vidare i min aktuella situation och utvecklas till den jag vill vara.
Det är så himla lätt att känna sig vilsen eller fastna i vardagens och samhällets ekorrhjul, så pass att man inte hinner och dessutom glömmer bort att checka in med sig själv. Jag fastnade där, har nog alltid varit fast där. Tills nu.
Det är först nu som jag har insett hur viktigt det är att checka in med sig själv. När tog jag hand om några känslor förr? Jag släckte bränder men han aldrig riktigt bearbeta eller känna något, förrän bägaren rann över så småningom. Då var det som att jag grät ut det överflödiga och lämnade lite andrum…. Som jag lurade mig själv i så många år. Det kändes ju bättre att gråta ut det där, kavla upp armarna och resa sig igen. Det gör det alltid och det momentet kommer alltid att finnas men inte nu som då.
När jag hade rest mig så hoppade jag gladeligen in i samma gnisslande ekorrhjul som tidigare, utan att ens reflektera över vad som skedde. Det här vart ett mönster, jag visste ju inte bättre. Då.
Idag kan jag se mönstret, jag lät ju allt bagage bara ligga kvar. Skrapade bara av det översta skummet med en slickepott. Det var inget sött och gott skum på den slickepotten.
Nu däremot, sedan jag började titta inåt, lära känna mig själv och faktiskt ta hand om mig själv så har jag börjat rensa och organisera i det som legat där under alla år. Lite som mallen du hittar i verktygslådan, som rent fysiskt är anpassad för hemmet men man kan göra om den mallen till en mental mall.
Du kan inte städa allt på en gång utan att det blir kaos och din energi dräneras totalt, är det värt det och har du reflekterat över något under tiden? Nej, det må bli fint hemma men snart är det säkerligen kaos igen om du inte reflekterar över vad som gjorde det rörigt. Kanske behöver du skapa en ny vana att ha en plockrunda varje dag? Eller att faktiskt slänga den där bärplockaren du en gång införskaffade men aldrig använt på 5 år.
Precis så är det med det inom dig också. Om man inte tar hand om det lite då och då samt lite i taget blir det till slut fullt, kaotiskt och ohållbart. Man behöver en mental och emotionell ”plockrunda” för att hålla ordning och balans. Eller så kanske den där övergivenheten du känner mot en vän/familjemedlem eller partner faktiskt är din ”bärplockare”. Den liksom ligger där, gör ingen nytta utan påminner dig om det som var då. Det du önskade men aldrig blev, det du hade men förlorade osv. Kommer du vidare då? Gynnar det en att hålla kvar i sådant? Varken bärplockaren eller upplevelsen.
Nu snöade jag in ordentligt.
Saken är ju den att i min personliga resa så behöver jag belysa saker och ting, jag behöver lära mig att ta hand om mig själv och faktiskt lära känna den jag egentligen är eller vill vara. Att göra det med vägledning oavsett om man är mitt i kaoset eller har balans är en ynnest när man inte vill tappa bort sig på den nya stigen.
Hypnosen hjälper mig som har POTS att faktiskt balansera nervsystemet. Jag och min kropp lär oss att slå på och stänga av fight and flight. Och vi blir allt bättre på det.
Har du svårt att förstå hur man mediterar eller faktiskt kan koppla av på ett yoga pass? Då och alltid annars rekommenderar jag dig att prova vägledd självhypnos.
Önskar dig allt väl.
Varma hälsningar
//Karro