Fasaden

En fasad. Din fasad. Där du kan blicka inåt, utåt eller bara vara där och då.

Det skrivs överallt att man ska lämna det förflutna bakom sig, att det som varit har varit.

Men tittar du in genom ditt fönster (bakåt in i ditt förflutna) så är det precis det som har skapat dig, format dig och fått sig dit du är idag. Är det fel?

Det kanske inte är en resa kantad av rosblad men även rosen har sina taggar. Det du mött hittills är relativt klart, eller?

Vad ser och känner du när du tittar in? Kan du se någon tacksamhet i det onda längs vägen?

Tittar du däremot ut genom fönstret kanske du ser en röd bil, solen skiner, ett barn som tappat sin nalle eller det där urgamla paret som levt hela sitt liv tillsammans och fortfarande går armkrok på dagens promenad. Allt sker precis vid fasaden. Det du ser är här och nu, du kan inte se längre än så. . 

Ändå kommer du på dig själv med att grubbla på hur resan kommer att bli, vilka kläder du ska ha på dig, om han eller hon med stort H dyker upp på sammankomsten eller vad du ska plugga eller om du klarar den där tentan eller lönemötet med chefen. Du grubblar, oroar och förväntar sig saker som kanske inte alls blir som du målar upp det. Det kan bli bättre, det kan bli total katastrof. So?

Ta det som det kommer, träna dig på att stanna vid fasaden (i nuet). Det är ju det enda du vet är riktigt, det är ju där allt händer.

Foto: PicsArt

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: